Har nästan precis kommit hem till en överlycklig ensam hund som stod och studsade innanför dörren! Har varit i skolan i Gävle och redovisat vår c-uppsats. Så nu äntligen kan jag säga att vi är klara! Nu är det bara betyget och ev. några små justeringar som examinatorn tycker att vi borde göra som skall göras, sen ska det publiceras på Diva, och sen mina vänner, ja då har jag varit med och skrivit min första c-uppsats och det största arbetet jag någonsin gjort hittills, och jag är så sjukt stolt över vad vi åstadkommit!
Jag är nu super trött och hade tänkt lägga mig på soffan och vila lite innan jag ska börja med middagen. Men det är ganska svårt att vila när man har en vilding i magen som vill göra allt annat än att vila. Men det finns ju inget mer fantastiskt än att känna den lilla ha ett motionspass där inne.. Dock känns det att det börjar bli trångt för den nu, men "bara" 68 dagar kvar nu!. På tal om det, det var så mysigt igår kväll, liten tryckte ut foten så man kände konturerna den från utsidan, och det var första gången som pontus känt den så tydligt. Och det finns verkligen inget bättre än att se pontus underbara min och glittret som uppkommer i hans ögon när han får se magens konstiga former och känna bäbisens rörelser. Hela mitt hjärta blir uppfyllt av kärlek, kärlek för min underbara pontus och vår bäbis! Åh, jag har sagt det förut men måste säga det igen, vårt barn kommer få världens bästa pappa och jag älskar honom så obeskrivligt mycket!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar